03 December 2007

en nyhet

ett kollo där man lyfter ut sängen på edgar som fiser om natten och ställer han på fotbolsplan. På kollot skriver ett barn en bok i våningssängen med fickklampa om en vuxen som längtar hem och kommer hem och längtar bort för hemma står främlingar och klirrar i koppar som på begravning. Ikaros visioner skjuts ner av en saga från fysiken. Ingen slump ingår, bara vilje och sönderbitna bilder av det som när under!

*
Hej igen.
Nu kan jag segla jolle helt själv fast jag är rädd. Vindskyddet är klart. När jag skriver klarar jag att skriva hela meningar. När jag tänker på dig kan jag nästan tänka saklighet. Britta säger det är sensommar. Vi ska klä oss som indianer och dansa i ring. Det är i morgon kväll på festen. Pinnbröd blir det också. Måste sluta, nu ska jag tälja grillspett.



No comments:
















































”Det är ett landskap man går genom. /…/ Alldeles annorlunda än vandra och gå förbi. De rör sig. Jag rör mig. Inte iakttagelse, sådant finns inte. Röra sig i. Men mera än landskap. / Kroppar och stenar tränger in.” (Birgitta Trotzig, Sammanhang, material)
--














N

"Från de första åren av 1860-talet stammar också ett mycket stort antal kontrapunktiska övningar. Även de saknar ofta en sammanhållen formidé. Harmoniken är inte övertygande genomförd, reglerna för en fugas utformning följs inte och de nyckfulla sluten visar på ett ointresse för konsekvens. Men själva intensiteten i komponerandet och mängden manuskript visar att Nietzsche i kontrapunkten funnit något ytterst lockande. Inom kontrapunkt uppstår inte ett spel mellan motsatser, utan ett spel där de fristående stämmorna skapar tillfälliga motsättningar och konvergenser. Trots sin autonomi blir deras innebörd klarlagd först i relation till varandra. Fritz hade börjat tänka fritt kontrapunktiskt. "







"Sen har vi det betryggande bruket av ett namn. / Språk som pekar på någon // och denna någon finns", Esther Jansma ur Dakruiters (Takryttarna) 2000.




inte jag som ritat nån

inte jag som ritat nån