10 January 2008

Om man var ful fick man gå på universitet och kunde bli lärare. Var man normal med passande utseende och personlighet blev man gift. Julietta skrubbade sitt ansikte i krossat glas. Det var böcker hon älskade. Hon skulle bli författare.

Du var en pojke. Du hade fräkniga knän. Jag tillsatte lekens roller: du fick va klätterdrottningen.

Sen lektion:
Exemplet bygger på tre enheter: subjektet JAG, den andre som bekräftar mig och den Andre med stort A, institutionen som möjliggör och styr (överordnat). Om jag vägrar behöva den andres bekräftelse, bara bryr mig om DEN STORE A, ber eller målar ensam i min ateljé, är jag förmodligen religiös eller konstnär.

Det svåra med att göra revolt är att allt har psykonalytiska förklaringar. Smått.

No comments:
















































”Det är ett landskap man går genom. /…/ Alldeles annorlunda än vandra och gå förbi. De rör sig. Jag rör mig. Inte iakttagelse, sådant finns inte. Röra sig i. Men mera än landskap. / Kroppar och stenar tränger in.” (Birgitta Trotzig, Sammanhang, material)
--














N

"Från de första åren av 1860-talet stammar också ett mycket stort antal kontrapunktiska övningar. Även de saknar ofta en sammanhållen formidé. Harmoniken är inte övertygande genomförd, reglerna för en fugas utformning följs inte och de nyckfulla sluten visar på ett ointresse för konsekvens. Men själva intensiteten i komponerandet och mängden manuskript visar att Nietzsche i kontrapunkten funnit något ytterst lockande. Inom kontrapunkt uppstår inte ett spel mellan motsatser, utan ett spel där de fristående stämmorna skapar tillfälliga motsättningar och konvergenser. Trots sin autonomi blir deras innebörd klarlagd först i relation till varandra. Fritz hade börjat tänka fritt kontrapunktiskt. "







"Sen har vi det betryggande bruket av ett namn. / Språk som pekar på någon // och denna någon finns", Esther Jansma ur Dakruiters (Takryttarna) 2000.




inte jag som ritat nån

inte jag som ritat nån