30 June 2007

jag känner ingen skuld

Prognos: Den utvidgade sexismen och etnofieringen som samhällstillstånd kommer inte avta under denna form. Varan kräver en uniqe selling point som söker ett tilltal och föreställer sig en målgrupp. formen kräver åtskillnad och är tolerant så länge var sak är på sin plats med väggar mellan. bögar är en stark målgrupp. medelålders vita kulturkvinnor gillar stepp.
på

3 comments:

Anonymous said...

Är det en medveten liknelse eller skulle kategorisering av "män" att inte bli kär i då vara någontingt annolunda...?

July 01, 2007 5:57 PM
Name said...

Fick ta bort. Kliar att skriva kategoriserande om mig själv när det gäller kaerlek, försöka göra mig til teori. Min övertygelse är fortfarande att man måste till det planet i allt för att komma nån vart men jag står inte ut.
Ja, det var en medveten målning av något som skulle strida mot en schablon om "män" som stora, tunga, ej pratande, rationella, osv. Så jag passade på att bekräfta den normen genom att måla detta som ett brott. Fan omöjlgt att prata om dom här sakerna, jag fastnar hur jag än rör mig.

July 02, 2007 10:56 AM
Anonymous said...

Med risk att låta som en större idiot...Kärlek är inte mycket till teori, mer ett spöke. Och det absolut sista att vara cynisk innför.

Vart ska du då?

July 05, 2007 11:52 PM

Post a Comment

Subscribe to: Post Comments (Atom)















































”Det är ett landskap man går genom. /…/ Alldeles annorlunda än vandra och gå förbi. De rör sig. Jag rör mig. Inte iakttagelse, sådant finns inte. Röra sig i. Men mera än landskap. / Kroppar och stenar tränger in.” (Birgitta Trotzig, Sammanhang, material)
--














N

"Från de första åren av 1860-talet stammar också ett mycket stort antal kontrapunktiska övningar. Även de saknar ofta en sammanhållen formidé. Harmoniken är inte övertygande genomförd, reglerna för en fugas utformning följs inte och de nyckfulla sluten visar på ett ointresse för konsekvens. Men själva intensiteten i komponerandet och mängden manuskript visar att Nietzsche i kontrapunkten funnit något ytterst lockande. Inom kontrapunkt uppstår inte ett spel mellan motsatser, utan ett spel där de fristående stämmorna skapar tillfälliga motsättningar och konvergenser. Trots sin autonomi blir deras innebörd klarlagd först i relation till varandra. Fritz hade börjat tänka fritt kontrapunktiskt. "







"Sen har vi det betryggande bruket av ett namn. / Språk som pekar på någon // och denna någon finns", Esther Jansma ur Dakruiters (Takryttarna) 2000.




inte jag som ritat nån

inte jag som ritat nån